fredag 29 april 2011

Gillar inte folket men gillar "plejset"

Idag har vi i stort sett bara gått runt. Vi har tittat på saker, människor och omgivningen. Lite shopping blev det också såklart.

Jag tycker verkligen om denna stad/by med dess fantastiska omgivningar. Om det bara inte vore för folket som, inte alla såklart, absolut inte vill ha oss här.
Någon halvskriker saker åt oss på sitt eget språk och sedan tittar de med irriterad uppsikt på oss.
Jag kan ju givetvis inte säga att de hatar oss för det, men det är den känslan man får.

På gatorna springer många småbarn, ofta med sina yngre syskon på ryggen, runt och försöker sälja saker. Köp aldrig saker av barn det uppmuntrar bara föräldrarna till att ta dem ur skolan och låta dem springa runt på gatan istället. Vissa av dem har säkert inte nån valmöjlighet men vill man köpa en souvenir köp av en vuxen.

Tyvärr är känslan här av en mer hatiskt sort och även känslan av att många hela tiden försöker lura dig på pengar. Niklas höll tom på att förlora pengar. Niklas väska var lite öppen och vi satt i minibussen för att vänta på skjuts till Sapa. Då hängde sig en man fast i minibussen och ropade ut var minibussen var på väg. Det skulle man i alla fall ha kunnat tro. För mitt i ropen försökte mannen ta sig in i Niklas öppna ficka där pengarna skymtade ut. Niklas kände att mannen tog på honom och märkte vad mannen var ute efter så han drog åt sig sin väska och då smög sig mannen iväg. Även taxichauffören som skjutsade oss till tåget gav oss för lite pengar tillbaka så att Niklas fick säga till tre gånger för att få tillbaka rätt summa pengar. Det slutade med att vi gav oss och gick. Jag kan förstå allt detta. Vem behöver eller vill inte ha mer pengar och dessa män och kvinnor försöker ju bara överleva som vem som helst men det är tråkigt att det ska behöva föra med sig otrygghet och irritation.

Men så klart är det inte bara hemskt. Vi bor hos en väldigt hjälpsam tjej som är väldigt trevlig och ger oss mycket råd, tips och hjälp.
En ung kille som vi ska köpa turen upp till Fansipan av, var supertrevlig och hjälpsam och småpratade gärna om väder och vind.
Första kvällen här mötte vi en tjej på restaurangen vi åt på som också vara väldigt pratsam och väldigt duktig på engelska vilket var mycket trevligt.
Kvinnan i affären där jag köpte min nya jacka skrattade och log hela tiden.

Alla dessa möten oavsett positiva eller negativa är utvecklande och ger en insikt i sitt eget tänkande och sina egna fördomar. Kanske ska jag försöka vara mer tolerant mot personer med utländsk härkomst där hemma.

Men trots detta så gillar vi det här ställer och förhoppningsvis blir resan upp på berget så givande som vi hoppas.

M.N

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar