onsdag 20 april 2011

Dagsutflykt i Pai

Kanadensaren Owain och hans dotter Jessica ville se Pai så dom drog tillsammans med oss och en tjej till ihop en dagstur. So far so good. Att förklara vad vi ville se och hur länge vi ville vara borta var dock svårare. Tillslut fick vi till någon slags överenskommelse. Vår guide (han som skulle vara guide) sa att det inte går att göra halv dag det finns så mycket att se. Flera vattenfall, massa byar. Vi försökte förklara att det räcker med ett vattenfall och en by..vet inte om han riktigt förstod men utflykten vart lyckad ändå även fast vissa utsvängningar frpn ursprungsplanen gjordes. Som alltid när man är i Thailand.

Dagen efter att planerna gjorts vaknade vi tidigt för att sedan få sitta och vänta på att hela bilen skulle packas och som vanligt så kommer man aldrig iväg den tid som sagts. Alltid minst 30 min senare. Men det är det som är halva charmen.
Här började resan. Vi hade ingen aning om vad som skulle hända. Då gäller det att hålla tungan rätt i mun ;)

Thailands största/ Pais största/ gatans största mangoträd..vi vet inte riktigt då engelskan var lite bristfällig hos guiden. (båda av dem eftersom att det vart två istället för en)

Den nya elförsörjningen i Pai som gör att det inte blir strömavbrott hela tiden.

Tempel, de finns överallt men man måste ju se åtminstone ett.



En vit fisk bland alla andra normala fiskar.

Prinsessan Lana, vars hår och ett litet ben låg begravt under det guldiga templet. (Vi skämtade till det så att det vart prinsessan Lea, starwars) 

Chinese World (Diney world, fast med kinesiskt tema) Det såg ut som en tema park men så var det inte här är bara den kinesiska delen i Pai. De hade t.o.m. byggt upp en liten Kinesisk mur...

Jackie Chan boot camp ;P

Ett av "vattenfallen" om vatten som rinner lite neråt räknas som vattenfall. Det var väldigt gammal det här vattenfallet så det hade tappat styrka men många lokal bor var där och svalkade sig.

Byn som en gång i månaden får stöd i form av mat och andra gåvor från gudierna vi åkte med. Väldigt givmildt av dem.

Barnen radade upp sig för utdelning. Några av dem verkade ha någon slags hudsjukdom (kanske psoriasis) som enligt en av guiderna beror på för lite "nytt blod" som han uttryckte sig. Men alltså p.g.a. syskongifte som ger dåligt dna. Det var hemskt att se för det måste klia så otroligt i värmen. Man använde bl.a. vattenfallet vi besökte för att lindra smärtan.

Så söta barn. Som vilka barn som helst men med ett öde i en den av Pais mest fattiga byar.

Farmor/mormor vart väldigt glad av att sitta och titta på när barnen fick nyårspresenter.

Vi besökte detilleriet av ris-wiskey. Smakar skit, luktar sött och framkallade kräkreflexer hos mig så jag var inte inne där länge.

Mmm mumma. Men jag fick träffa både mama och papa Wiskey som dom kallades. (Ägarna av stället)

Vi besökte en spricka som bara uppstått på en dag och sedan blivit en turistattraktion. Sprickan har uppstått av trycket i marken.

Skylten vid sprickan. Area 51 på Thailändska ;)


Pai canyon.


Gänget.

World War 2 bridge.

Kokade ägg i hot springs. På vissa ställen var det 80 grader varmt. Och hur länge du än kokar äggen så kommer dom bli likadana. Man kokar dem i 20 min sen är gulan hård men vitan fortfarande lite "mushig" vilket är jätte konstigt. Det burkar ju vara tvärtom. Och även om man kokar dem två timmar till blir det likadant.

Färden hem mötte vi elefanter...suck. Jag är glad att vi sa nej till det där. Det är inte okej. Fick höra av amerikanerna att om elefanten inte sköter sig så slår man dem och vägrar dem vatten... Vid det här laget var vi trötta, hungriga och törstiga. Jag var helt slut och hade säkert lite vätskebrist för vi hade varit ute de timmar som är varmast. Det var riktigt svettigt men helt klart värt det med många fantastiska upplevelser och ögonöppnande händelser.  Och vill man hamna i trubbel i Thailand så kan man göra det utan större ansträngning..då vi i den fattiga byn bjöds på "special onion" (kodord för knark) Vi skulle ju passera gränsen så vi köpte inget ;) Det gjorde ingen annan heller.        
Det finns mycket mer att berätta men just nu måste vi packa ihop då vi ska checka ut om fem min!

Hade bra jag hör av mig ikväll om det finns internet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar